Vetenskap · Ursprung · Skapelsetro

Bildkälla: Ej angivet.

Debatt om skapelse vs evolution med Mattias Larsson och Ola Hössjer - Genesispodden 2.0 avsnitt 13

6 Jul 2025. Lästid: Ca 11 minuter.

På universitetslektor Mattias Larssons initiativ har vi inom Genesispoddens ram anordnat ett samtal mellan honom och matematikprofessor Ola Hössjer om huruvida kreationism är vetenskap eller inte.

Till att börja med är de överens om vetenskapens spelregler, men sen är de inte överens om så mycket. Under det två timmar långa samtalet avhandlas paleontologi, jordens ålder, isborrkärnor, punkterad jämvikt, kambriska explosionen, istiden, dateringsmetoder, ID, paleoantropologi och mycket annat.

Är kreationism verklig vetenskap? Nej säger Mattias. Jo, säger Ola. Kan mutation + naturligt urval skapa nya organ? Ja, säger Mattias. Nix, säger Ola. De fossila lagren talar mycket starkt för en världsvid översvämning (=syndafloden). Nej, säger Mattias. Jo, säger Ola. Vi har låtit Ola och Mattias sammanställa varsin bibliografi med länkar som stöd för sina respektive inlägg:

Bibliografi tillhandahållen av Mattias Larsson med kommentarer:

Webbsidor, bloggar och Youtube-kanaler varje ungjordskreationist borde ha tagit lärdom av i sin helhet för länge sedan:

Bibliografi tillhandahållen av Ola Hössjer med kommentarer:

1. Skapelsetro och teologi

  • Hössjer, Ola och Samuel Lampa. (2024). Introduction to Biblical Creation on Solid Ground. Kapitel 0 i Biblical Creation on Solid Ground, Hössjer, Ola och Samuel Lampa (red.), andra upplagan. STH Academic, Uppsala, Sweden. (En historisk överblick av hur skapelsetro har påverkat samhället, samt olika teologiska argument för skapelsetro.)
  • Gerdmar, Anders. (2024). Why is a creationist view essential in theology? Kapitel 0 i Biblical Creation on Solid Ground, Hössjer, Ola och Samuel Lampa (red.), andra upplagan. STH Academic, Uppsala, Sweden. (Genomgång av olika teologiska argument för skapelsetro samt beskrivning av hur Charles Darwins teologiska grundsyn påverkade hans naturvetenskap.)
  • Sarfati, Jonathan. (2015). The Genesis Account. A theological, historical and scientific commentary on Genesis 1–11, tredje upplagan. Creation Ministries International, Powder Springs, Georgia. (En mycket innehållsrik bibelkommentar, ur ett skapelseperspektiv, till Bibelns första 11 kapitel.)

2. Skapelsetro och vetenskap

  • Hössjer, Ola. (2014). Är den sekulära vetenskapen förutsättningslös? Theofilos 6(3), 489–496. (Beskrivning av hur sekulär vetenskap fungerar och har påverkat samhället.)
  • Hössjer, Ola. (2016). Granskning av den sekulära vetenskapen. Theofilos 8(2), 256–276. (Granskning av den sekulära vetenskapen utifrån vetenskapsteori.)
  • Hössjer, Ola. (2024). Why is Biblical Creation in harmony with good science and what characterizes good science? Kapitel 2 i Biblical Creation on Solid Ground, Hössjer, Ola och Samuel Lampa (red.), andra upplagan. STH Academic, Uppsala, Sweden. (Argument för att skapelsetro är vetenskap.)
  • Meyer, Stephen C. och Paul Nelson. (2017). Should theistic evolution depend on methodological naturalism? Kapitel 19 i Theistic Evolution. A Scientific, Philosophical and Theological Critique, Moreland, J.P., Stephen C. Meyer, Christopher Shaw, Ann K. Gauger och Wayne Grudem (red.). Crossway, Wheaton, Illinois. (En kritik av metodologisk naturalism – den filosofiska grunden för sekulär vetenskap.)
  • Dilley, Stephen. (2017). How to lose a battleship: Why methodological naturalism sinks theistic evolution. Kapitel 20 i Theistic Evolution. A Scientific, Philosophical and Theological Critique, Moreland, J.P., Stephen C. Meyer, Christopher Shaw, Ann K. Gauger och Wayne Grudem (red.). Crossway, Wheaton, Illinois. (En kritik av metodologisk naturalism – den filosofiska grunden för sekulär vetenskap.)

3. Geologi och paleontologi
3.1 Allmänt om geologi

  • Walker, Tasman. (2024). Geology: A creationist perspective on the origin of the rocks. Kapitel 5 i Biblical Creation on Solid Ground, Hössjer, Ola och Samuel Lampa (red.), andra upplagan. STH Academic, Uppsala, Sweden. (En översikt om geologi ur ett skapelseperspektiv.)
  • Clarey, Timoty och Jeffrey Tomkins. (2020). Flood boundaries in the rock record. Kapitel 33 i Creation Basics and Beyond. An In-Depth Look at Science, Origins and Evolution, andra upplagan. Institute for Creation Research, Dallas, Texas. (Hur avgör vi utifrån berggrunden när syndafloden började och slutade?)
  • Clarey, Timothy. (2020). Global stratigraphy supports a worldwide flood. Kapitel 32 i Creation Basics and Beyond. An In-Depth Look at Science, Origins and Evolution, andra upplagan. Institute for Creation Research, Dallas, Texas. (Genomgång av sex megasekvenser i berggrunden, som svarar mot olika tsunamifaser under den ettåriga syndafloden.)
  • Snelling, Andrew. (2014). Could the flood cataclysm deposit uniform sedimentary rock layers? Kapitel 15 i The New Answers book 4, Ken Ham (red.), 12:e upplagan. Master Books, Green Forest, Arizona. (Mer om megasekvenser och dess syndaflodstolkningar.)
  • Whitmore, John. (2014). Aren’t millions of years required for geological processes? Kapitel 23 i The New Answers book 2, Ken Ham (red.), 12:e upplagan. Master Books, Green Forest, Arizona. (Genomgång av olika geologiska processer som kan ge snabba förändringar, såsom vulkanutbrott, sedimentära avlagringar, snabb erosion, snabb fossilbildning, snabb kolbildning, snabb bildning av saltavlagringar och samt snabb korallrevsbildning.)
  • Hebert, Jake och Timothy Clarey. (2020). Catastrophic plate tectonics and the flood. Kapitel 32 i Creation Basics and Beyond. An In-Depth Look at Science, Origins and Evolution, andra upplagan. Institute for Creation Research, Dallas, Texas. (Förklaring av hur kontinentaldriften uppstod i samband med syndafloden.)
  • Hebert, Jake. (2020). Was there an ice age? Kapitel 43 i Creation Basics and Beyond. An In-Depth Look at Science, Origins and Evolution, andra upplagan. Institute for Creation Research, Dallas, Texas. (Förklaring av hur istiden inträffade några hundra år efter syndafloden, som ett resultat av den.)
  • Hössjer, Ola, Günter Bechly och Ann Gauger. (2021). On the waiting time until coordinated mutations get fixed in regulatory sequences. Journal of Theoretical Biology 524 (2021), 110657. (En mer teknisk och matematisk artikel. Det skulle ta för lång tid för evolutionära mekanismer att åstadkomma de stora skillnaderna hos djur- och växtfossil från olika lager i berggrunden (det så kallade väntetidsproblemet). Enligt en skapelsemodell svarar skikten i berggrunden mot olika ekosystem som begravdes separat av syndafloden.)

3.2 Paleontologi (fossila fynd i allmänhet)

  • Molen, Mats. (2000). Vårt ursprung? Om universums, jordens och livets uppkomst samt historia. 4:e omarbetade upplagan, XP Media. (Kapitel 5 innehåller en översikt om fossila fynd, med ett stort antal vidare referenser.).
  • Woodmorappe, John. (1982). An anthology of matters significant to creationism and diluviology. Creation Research Society Quarterly (CRSQ) volym 18, sid 201–223, 229. (En omfattande kartläggning av ett stort antal fossil, som enligt evolutionsteorin är felplacerade, det vill säga hamnar i fel tidsperiod. I boken Studies in Flood Geology från 1999, argumenterar Woodmorappe för hur flera av de felplacerade fossilerna bortförklaras utifrån antagandet att evolutionsteorin är sann.)
  • Snelling, Andrew. (2014). Kapitel 31 i The New Answers book 2, Ken Ham (red.), 12:e upplagan.Master Books, Green Forest, Arizona. (Fossilens ordningsföljd förklaras utifrån ett syndaflodsscenario.)
  • Thomas, Brian. (2020). Original tissue fossils cannot be millions of years old. Kapitel 37 i Creation Basics and Beyond. An In-Depth Look at Science, Origins and Evolution, andra upplagan. Institute for Creation Research, Dallas, Texas. (Genomgång av olika mjukdelar i fossiler, som tyder på att de är unga.)

3.3 Paleoantropologi (fossila fynd för människor och apor)

  • Luskin, Casey. (2017). Missing transitions. Human origins and the fossil record. Kapitel 17 i Theistic Evolution. A Scientific, Philosophical and Theological Critique, Moreland, J.P., Stephen C. Meyer, Christopher Shaw, Ann K. Gauger och Wayne Grudem (red.). Crossway, Wheaton, Illinois. (En översikt över paleoantropologi och en kritisk genomgång av utvalda fossila fynd som många sekulära forskare anser svara mellanformer mellan människor och apor.)
  • Thomas, Brian. (2024). Paleoanthropology: A creationist perspective on the difference between humans and great apes. Kapitel 8 i Biblical Creation on Solid Ground, Hössjer, Ola och Samuel Lampa (red.), andra upplagan, STH Academic, Uppsala, Sweden. (En kritisk genomgång av utvalda fossila fynd som många sekulära forskare anser svara mot mellanformer mellan människor och apor.)
  • Rupe, Christopher och John Sanford. (2019). Contested bones. Första upplagan, andra tryckningen, FMS Publications, New York. (En omfattande kritisk genomgång av ett stort antal fossila fynd som många sekulära forskare anser svara mot mellanformer mellan människor och apor.)

3.4 Dateringsmetoder

  • Redaktionen, Genesis magasin. (2020). Kort om metoder för åldersdatering. Genesis nr 4, december 2020, sid 52–55. (Översikt över olika typer av dateringsmetoder.)
  • Hebert, Jake. (2020). Do radioisotope dating methods prove an old earth? Kapitel 42 i Creation Basics and Beyond. An In-Depth Look at Science, Origins and Evolution, andra upplagan. Institute for Creation Research, Dallas, Texas. (En översikt över radiometriska dateringsmetoder.)
  • Riddle, Mike. (2014). Does radioactive dating prove the earth is old? Kapitel 9 i The New Answers book 1, Ken Ham (red.), 12:e upplagan. Master Books, Green Forest, Arizona. (En översikt över radiometriska dateringsmetoder, bland annat RATE-gruppens arbete.)
  • Hebert, Jake. (2020). Do seafloor sediments and ice core data prove long ages? Kapitel 44 i Creation Basics and Beyond. An In-Depth Look at Science, Origins and Evolution, andra upplagan. Institute for Creation Research, Dallas, Texas. (En genomgång av datering utifrån isborrskärnor.)
  • Hebert, Jake, Andrew Snelling och Timothy Clarey. (2016). Do varves, tree rings and radiocarbon measurements prove an old earth? Answers Research Journal 9 (2016): 339–361. (Dateringsmetoder utifrån trädringar (dendrokronologi) och sedimentära varv, samt radioaktivt sönderfall.)
  • Molen, Mats. (2025). Suigetsjön – korreleringar. Artikel från Mats Molens blogg Vetenskap, ursprung och skapelse https://matsmolen.se/?sida=60. (Dateringsmetoder utifrån trädringar (dendrokronologi), droppstenar, korallrev, sedimentära varv, kol-14 samt kalium-argon-metoden, med ett stort antal referenser till sekulära tidskrifter.)
  • Cook, Edward R. och Neil Pedersen. (2011). Uncertainty, emergence and statistics of dendochronology. Dendroclimatology. Progress and Prospects. Kapitel 4 i Hughes, Malcom K., Thomas W. Swetman och Henry F. Diaz (red.). Springer. (Artikeln lyfter fram den stora osäkerheten i trädringsdatering.)

4. Evolutionsteorins begränsningar och intelligent design
4.1 Allmänt om evolutionsteorins begränsningar

  • Sarfati, Jonathan. (2012). Refuting evolution. A response to the National Academy of Sciences’ Teaching about evolution and the Nature of Science. Femte upplagan, Creation Ministries International, Powder Springs Georgia. (En klassisk genomgång av evolutionsteorins svagheter, som innefattar både geovetenskap, biologi och fysik.)

4.2 Livets uppkomst

  • Meyer, Stephen C. (2009). Signaturen i cellen. Om DNA och intelligent design. Svensk översättning 2022 av Timoteus förlag AB. (En klassisk historisk översikt över ID-rörelsens framväxt sedan 1980-talet, samt olika materiella förklaringar till livets uppkomst sedan 1800-talet, och dess svagheter.)

4.3 Neo-Darwinismens begränsningar

  • Hössjer, Ola. (2017). Fundamenten bakom evolutionsteorin på väg att rämna? Genesis, nr 1 mars 2017, 19–21. (Artikel om den utökade evolutionära syntesen, eller tredje vägens evolution, som sekulära forskare föreslagit eftersom de genetiska förklaringarna enligt neo-Darwinismen visat sig vara otillräckliga.)
  • Evolutionsteorins evolution. (2022). Genesis nr 1, mars 2022. (Hela detta Genesisnummer handlar om den utökade evolutionära syntesen, eller tredje vägens evolution.)
  • Behe, Michael. (2019). Darwin devolves. The new science about DNA that challenges evolution. Harper Colllins, New York. (Makroevolutionära processer bryter ner, de bygger inte upp ny information.)
  • Wells, Jonathan. (2011). The myth of junk DNA. Discovery Institute Press, Seattle. (En innehållsrik genomgång av design i icke-kodande DNA, som evolutionsbiologer tidigare trodde var evolutionärt skräp.)

4.4 Nedbrytning av DNA

  • Sanford, John. (2008). Genetic entropy and the mystery of the genome, tredje upplagan, FMS Publications, New York. (Mängden genetiskt skräp i vårt DNA ökar för varje generation (ökad genetisk entropi), som en konsekvens av syndafallet.)
  • Aalto, Tomi. (2025). Organismal variation in the post Genesis world in the light of epigenetics. Kapitel 5 i Proceedings of the First Nordic Creation Research Conference, Hössjer, Ola, Samuel Lampa och Göran Schmidt (red.). STH Academic. (Denna innehållsrika artikel tar både upp designade epigenetiska mekanismer, men även mekanismer som bryter ner vårt DNA, som en konsekvens av syndafallet.)

5. Genetiska evidens för att människan är unik

  • Gauger, Ann K., Ola Hössjer och Colin Reeves. (2017). Evidence for human uniqueness. Kapitel 15 i Theistic Evolution. A Scientific, Philosophical and Theological Critique, Moreland, J.P., Stephen C. Meyer, Christopher Shaw, Ann K. Gauger och Wayne Grudem (red.). Crossway, Wheaton, Illinois. (Jämförelse mellan människans och schimpansens DNA. Skillnaderna är mycket större än vad man tidigare trott.)
  • Hössjer, Ola, Ann K. Gauger och Colin Reeves. (2017). An alternative populations genetics model. Kapitel 15 i Theistic Evolution. A Scientific, Philosophical and Theological Critique, Moreland, J.P., Moreland, J.P., Stephen C. Meyer, Christopher Shaw, Ann K. Gauger och Wayne Grudem (red.). Crossway, Wheaton, Illinois. (En genetisk modell för att förklara människans unika ursprung från Adam och Eva. Tre mer tekniska artiklar på samma tema har publicerats av samman författare i BIO-Complexity, två av dem 2016 och den tredje 2019.)
  • Carter, Robert. (2024). Seven reasons to believe in the Biblical Adam. Kapitel 9 i Biblical Creation on Solid Ground, Hössjer, Ola och Samuel Lampa (red.), andra upplagan. STH Academic, Uppsala, Sweden. (En översikt om olika genetiska argument för att människan är unik och skapades nyligen.)
  • Jeanson, Nathaniel. (2024). The hidden history of the human race: A quiet revolution is brewing in science. Kapitel 9 i Biblical Creation on Solid Ground, Hössjer, Ola och Samuel Lampa (red.), andra upplagan. STH Academic, Uppsala, Sweden. (mitokondrie- och Y-kromosomträd för att spåra kvinnors och mäns historia, som styrker ett skapelseperspektiv.)

6. Bibelns skapade slag (baraminologi)

  • Hössjer, Ola. (2024). Vad är baraminologi? Genesis nr. 3, september 2024, 14–20. (En översikt om baraminologi.)
  • Hössjer, Ola, Samuel Lampa, Henry Wittler, Göran Schmidt och Peter Borger. (2025). Baraminology: A review of the study of created kinds. Kapitel 1 i Proceedings of the First Nordic Creation Research Conference, Hössjer, Ola, Samuel Lampa och Göran Schmidt (red.). STH Academic. (En längre och mer omfattande översikt om baraminologi.)

Relaterat Innehåll

Genesispodden 2.0 #14: Anders Gärdeborn fortsätter pulverisera evolutionära myter

I avsnitt 10 redovisade Anders Gärdeborn ett antal evolutionära myter som florerar bland evolutionstroende personer. I detta avsnitt avverkar Anders ytterligare några myter. Lyssna inte på detta avsn ...

Video | 19 Jul 2025