Vetenskap · Ursprung · Skapelsetro
Vattenfall på ön Kauai, den fjärde största ön i Hawaii-gruppen.
Skrivet av David Catchpoole: Kauai’s silent nights (the crickets have gone quiet). Översatt av Torsten Lantz.
Syrsan är känd för sin speciella kvittrande sång– ett genomträngande läte i natten. I polynesisk folktro och tradition har syrsan fått en särskild plats. Men på Kauai, i ögruppen Hawaii, har nu syrsorna tystnat.
Varför har syrsorna tystnat? Jo, under 1990-talet kom en dödlig parasitfluga in från Nordamerika. Flugan använde sig av ”akustisk orientering” och kunde med hjälp av sin känsliga hörsel spåra upp de sjungande syrsahannarna – för att sedan lägga sina ägg i dem.1 Larven åt sedan upp syrsan inifrån och efter en vecka var syrsan död. Flugans närvaro på Kauai fick dramatiska konsekvenser – syrsapopulationens storlek började snabbt att sjunka. År 2001 var det ”praktiskt taget tyst” på ön – en forskargrupp hörde bara ljud ifrån en enda syrsa.2
År 2003 var det fortfarande tyst på Kauai. Men forskarna blev förvånade när de upptäckte att syrsorna inte alls hade utplånats.3 Man hittade faktiskt mängder av syrsor.4 Men de sjöng inte.5 Vid en närmare undersökning upptäckte man att ”nästan alla” syrsahannarna hade vingar som mer liknade honvingar än normala hanvingar. Dessa saknade den normala gnisselframkallande apparaten med fil och skrapa som behövdes för att framkalla ljud – och kunde därför inte sjunga.
Normalt har hannarna en framträdande tandad ribba på ena främre vingen, över vilken de gnider en kam som finns på andra framvingen. Det är denna ribba som nu blivit mindre hos de flesta hannarna och dessutom sitter på ett annat ställe. Honorna har inte alls denna tandade ribba. Det kommer inte som någon överraskning att upptäckten – både i massmedia och från forskarna själva – utbasunerats som “evolution”.2,3,6 ”Här ser vi hur evolutionen går till”, säger ledande forskare Marlene Zuk.5
Men utifrån de observerade fakta (i motsats till tolkade) som de själva berättat om, framkommer det tydligt att det inte alls rör sig om “evolution” i betydelsen ”kemikalier som får liv som utvecklas till syrsor.”
En sådan skulle ha krävt ökad komplexitet och tillförsel av genetisk information. Här handlar det istället om förlust av information (förmågan att ”sjunga”) eftersom genomet har degraderats. Dessa tysta hannar är mutanter, där anlaget ”plattvinge” förorsakas av ”en mutation i syrsans X-kromosom.”2 Forskarna har klargjort att den mutation som tystat syrsan ”inte är en del av själva sångens genetiska bakgrund utan istället en morfologisk mutation som eliminerat hannens förmåga att frambringa den sexuella signalen.”7
Trots att man lägger ut dimridåer av evolutionstänkande över de faktiska omständigheterna, är historien ganska enkel – och allt annat än evolutionär. Den informationsförlust som mutationen “plattvinge” medför, skulle normalt vara till nackdel, eftersom hannarna i det läget inte kan påkalla honornas uppmärksamhet akustiskt. Men nu blir mutationen istället fördelaktig när den akustiskt navigerande flugan finns i miljön.8
Det här är inte något bevis för att en evolutionär process skulle kunna skapa sjungande syrsor från ett slumpmässigt kaos – oavsett hur mycket tid man påstår att det finns. Förändringen har gått i fel riktning för att kunna tyda på att det skulle kunna vara möjligt att mikrober skulle kunna utvecklas till människor. Istället passar det hela bra ihop med den bibliska beskrivningen som visar att den skapade världen nu ”ligger under förgängelsens slaveri” (Rom. 8:19-22).
Det finns också annat som stämmer bra överens med skapelsesynen: Den hawaiianska syrspopulationen har en ”extremt låg genetisk variation” i jämförelse med syrsorna i Australien. Variationen hos syrsorna på öarna i Stilla Havet ligger i ett mellanläge.9 Det här antyder att syrsorna skulle ha kunnat ägna sig åt ”ö-luffning” med åtföljande koloniseringar på sin väg mot Hawaii (och kanske parat sig med polynesiska artsläktningar.10
Variationsrikedomen i genpoolen skulle då succesivt ha avtagit från en ursprungligen hög nivå. Ingen evolution där. När en delmängd av en genpool en gång väl har blivit isolerad från sin ursprungliga population, kan den inte av sig själv återställa sig till startnivån. Evolutionen kan inte skapa information.
Det ska framhållas att det inte finns något tvivel om att det naturliga urvalet fungerat på ett kraftfullt sätt. Men naturligt urval är inte evolution. Den kan bara avlägsna individer (i det här fallet ”sångarna”) och därmed också deras genetiska information (koden för vingar som kan användas för sång).11 Det sker en selektion utan att någon ny genetisk information tillförs.
Det är inte den utbasunerade ”snabba evolutionen” som observeras här.12 Istället är det en snabb bortsortering av sångsyrsor, utförd av det dödliga selektionstryck som det innebär att vara färsk mat åt fluglarver. Det naturliga urvalet behöver inte lång tid på sig för att uppnå ett sådant här dramatiskt resultat – ett bokstavligen talat nedtystande av en hel population.13,14
Om bara fler visste att exempel på naturligt urval inte alls är några bevis på evolution, utan i stället på existensen av en Skapare – Bibelns Gud – då hade vi något att sjunga om.